Hjärnornas kamp, del I

Det finns knappast något mer prestigeladdat spel än alfapet. När man spelar med Nils blir det dock sällan speciellt spännande eftersom han alltid vinner. Vi andra får trösta oss med att det är karaktärsdanande  att ständigt förlora mot en förstaklassare.

Nils är väldigt nöjd när han inser att möjligheten finns att få dubbelt så många poäng som sin mor.

Här är spelet sedan länge avgjort och Nils kostar på sig att skoja till det. Gymnasieläraren i svenska, Fil. mag. B. Eliasson ser bekymrad ut.

Förnedringen för föräldrarna blev värre än vanligt, men Nils fick i alla fall inte dubbelt så mycket poäng som sin mor. Det stannade vid 172-105. Den som vill se detaljerna kan klicka på bilden.

Nils på olika botaniska trädgårdar, del II

I Göteborg finns det många sevärdheter. En av de mera okända är den utmärkta botaniska trädgården. Speciellt sevärd är den under den senvintern när våren känns avlägsen. I februari börjar de första vilda lökarna att slå ut.

Vid vårt besök hade bara några enstaka små krokusar tittat upp. Det var ändå en föraning om våren.

 Inomhus hade våren kommit längre och de vilda lökväxterna blommade vackert.

Här poserar Nils framför ett australienskt grästräd som kräver bränder för att blomma.

Nils bland orkidéerna.

Nils studerar guldfiskarna. Frukten som hänger till vänster är en kakaofrukt.

Nils på olika botaniska trädgårdar

Märkligt nog har Nils ett stort botaniskt intresse trots att det aldrig uppmuntrats. Botaniska trädgårdar är alltså alltid ett prioriterat mål på alla resor. Här är några bilder från i sommaras när vi besökte Köpenhamns botaniska trädgård.

Det var en extremt varm dag och endast Nils inspekterade växter i den gassande solen.

Här vilar han upp sig i skuggan av ett okänt träd.

Här inspekteras några märkliga näckrosor.

I palmhuset var värmen helt extrem vilket inte satte ned Nisses goda humör.

Fotbollsnisse fyller år

Nils har inte bara historiska och intellektuella intressen. Han är även en fotbollskille. Upptill tre dagar i vecken tränar han med vårt lokala lag Leikin. Som vanligt har Nils tagit sitt intresse på allvar. Det är svårt att hitta någon som kan slå honom i alla tiders WM matcher. Möjligen skulle det vara hans bror som har lätt för tabeller. Varifrån fotbollsintresset kommer är en gåta, det finns i alla fall inga genetiska orsaker. Vi är hur som helst mycket stolta över hans insatser.

Här poserar Nils i en Fredrik Ljungberg tröja.

 På sin födelsedag fick han en Milantröja av sina snälla föräldrar.

Nils firar jul

Nils är extremt intresserad av julprydnader och som tur är delar hans far intresset.Tillsammans har vi pyntat vårt lilla hus på ett smakfullt sätt.

Nils tänder ett tomtebloss.

Vår jul är synkretistisk, såväl tomtar, grisar, snögubbar som visa män får plats på vårt altare

Även om Nils är skeptisk till religioner kunde han inte stå emot detta fiberoptiska mästerverk. Vi fyndade den för endast 50 kronor i slutet av januari, ordinarie pris var nästan 400 kr.

Eftersom ljuset bryts i ett roterande prisma varierar färgerna på ett stämningsfullt sätt.

Köket har vi försökt hålla i en stram vit nyans.

I vardagsrummet har vi tagit ut svängarna lite mer och bilden ger inte ett rättvist intryck av våra ansträngningar. Granen är extremt glittrig och blinkar i alla regnbågens färger. Faktiskt behöver vi inte köpa mer glitter i januari, det får helt enkelt inte plats mer. Att granen under glittret är äkta beror på att Nils mor är konservativ. Egentligen skulle vi vilja ha en blå plastgran.

På julaftons morgon har Nils med lite hjälp av sin mor byggt ett kartonghus. Allt är avpassat för Airfixs soldater i skala 1:32 som han fått av sina morföräldrar.

Nisse i storstaden

Nils har provat en ny storstad, denna gång har vi varit i Stockholm. Enligt Nils är Stockholm till och med  bättre än Köpenhamn. Eftersom fotografen huvudsakligen utforskade Stockholms kollektivtrafik ihop med hans storebror finns det inte så mycket bilder på Nils upplevelser.

Nils och hans mor prioriterade andra former av kultur och passade bland annat på¨att se den kinesiska terrakottaarmén på Östasiatiska museet och en utställning om människoblivandet på Naturhistoriska museet.

Nils rekommenderar utställningarna varmt men den största stunden på resan var ändå när vi nådde Wentzells Hobby. En klassisk hobbyaffär med ett brett utbud av plastmodeller och figurer. Nils passade på att köpa några  paket med plastsoldater från Airfix i skala 1:32.  Hans givmilda far sponsrade dessutom ett mycket sällsynt paket med italienska soldater från första världskriget i skala 1:72. Vi var alla mycket nöjda.

Nils föredrog de mer moderna och arkitektoniskt utmanade delarna av Stockholm. Sergelstorg med omgivning imponerade stort.

Ett skelett på medeltidsmuseet.

Nils förbereder sig på sitt kommande storstadsliv genom att se tuff ut vid slussen.

Nils är ett märkligt barn

Nils är märkligt nog inte intresserad av  nedlagda järnvägar, gamla rälsbussar, sockerbetstransporter, tjärbränning, banvaktsstugor, mossdikningsprojekt, masugnar, torvtäkter,  och små sömniga stationssamhällen.

Faktiskt har han många gånger sagt elaka saker om  veteranjänvägar och lokala teknikhistoriskt orienterade museer. Inte heller brukar han  visa någon entusiasm när det gäller att  leta efter nedlagda stationer och andelsmejerier i Hallands skogsbygder.

Han föredrar helt klart storstaden framför landsbygden och framtiden framför det nära förflutna. När Nils besökte Göteborg i våras konstaterade han att det var som att leva framtiden. Givetvis visade sig Köpenhamn vara ännu bättre. Bäst var de nybyggda områdena med modern arkitektur och den futuristiska metron.

Här är Nils på ett museum helt utan separatorer och ställverk. Inte heller kan man köpa några stencilerade småskrifter om ortens historia. Detta är nämligen  Statens Museum for Konst i Köpenhamn och Nils är som hand i handske. 

 Ibland tvingas Nils att åka  smalspårig rälsbuss i Västergötland. Här är det istället  tågpojken Frank som vidgar sina vyer och upplever något nytt.